Härjedalsmålet

Härjedalsmålet var en rättsprocess som inleddes 1990 då knappt 600 markägare i Härjedalen initierade en så kallad negativ fastställelsetalan i tingsrätten mot samebyarna Handölsdalen, Mittådalen, Tåssåsen, RuvhtenSijte och Idre Nya Sameby.

Markägarna ville att tingsrätten skulle slå fast att samebyarna inte hade någon rätt till vinterbete på deras fastigheter.  2004, efter en knappt 14 år lång rättprocess hade samebyarna förlorat i både tingsrätten och hovrätten. Domen i Nordmalingsmålet 2011 har dock tänt hoppet om att resning ska beviljas.

I målet hade samebyarna bevisbördan och var tvungna att visa att deras vinterbete på de berörda områdena uppfyllde kriterierna för urminnes hävd (att marken ska ha brukats utan protester från andra parter under en period av minst 90 år). Samebyarna hävdade att så var fallet, och åberopade även artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, som behandlar minoriteters rätt till kultur, språk och religion. Efter huvudförhandlingar hösten 1995 dömde tingsrätten till markägarnas fördel. Domskälen var främst att kriterierna för urminnes hävd inte var uppfyllda. Samebyarna dömdes också till att betala markägarnas rättegångskostnader som uppgick till fyra miljoner kronor.

Samebyarna överklagade domen till hovrätten 1996. Efter huvudförhandlingar i hovrätten 2001 drog Idre Nya Sameby tillbaka sin överklagan för att göra upp i godo med markägarna. De andra samebyarna valde dock att gå vidare, i hopp om att hovrätten skulle ändra domen och erkänna samebyarnas renbetesrätt på de berörda markerna. Så blev dock inte fallet, utan när domen föll 2002 stod samebyarna återigen som förlorare och med ytterligare rättegångskostnader för markägarna och sig själva att betala. Hovrätten använde Skattefjällsmålet från 1981 som stöd för sina slutsatser. Skattefjällsmålet var en tvist som avgjordes i Högsta Domstolen och som sedan dess haft stort inflytande på både lagstiftning kring rennäringen och på rättsväsendets bedömningar i senare rättsfall. I rennäringslagens första paragraf står det att samernas renskötselrätt grundas på urminnes hävd, vilket skrevs in i lagen efter att HD skrivit detta i sina domskäl 1981.

Domen i Härjedalsmålet överklagades samma år till Högsta Domstolen, som först 2004 beslutade att inte ta upp målet. Samebyarna, som tvingats låna pengar av Samefonden för att täcka rättegångskostnaderna, hade då en skuld som uppgick till nästan 16 miljoner kronor för de 13 år och 7 månader som rättsprocessen hade pågått. De fyra kvarvarande samebyarna valde då att dra den svenska staten inför Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter. Med anledning av att processen hade varit så lång och att samebyarna tvingats låna stora summor för att kunna betala för rättshjälp ansåg de att de inte hade haft effektiv tillgång till rättsystemet. Domstolen fällde Sverige för den utdragna rättsprocessen, men ansåg i övrigt att rättegången varit rättvis och friade därför staten gällande tillgången till rättshjälp. Europadomstolens makt är dock begränsad och kan inte ändra på nationella domstolars domar, utan endast ställa enskilda stater i den internationella skamvrån samt att utdöma mindre bötesbelopp.

Länge såg Härjedalsmålet ut att vara ett avslutat kapitel, men Nordmalingsmålet som avgjordes i Högsta Domstolen 2011 ändrade rättsläget kring samisk vinterbetesrätt drastiskt. HD sade då att betesrätten snarare skulle grundas på sedvana än på urminnes hävd, vilket gjorde bevisläget mindre komplicerat för samebyarna. Till följd av att jurister bedömt att en resning skulle vara möjlig lämnade Ruvhten Sijte på egen hand in en resningsansökan till HD i juni 2014. De övriga samebyarna i Härjedalsmålet hade sedan tidigare skrivit renbetesavtal med markägarna och har valde därför att inte delta i ansökan. Stora delar av skulden till Samefonden är fortfarande obetald och ytterligare lån för en eventuell process har inte beviljats. Resning sker sällan, men om HD väljer att åter öppna målet kan det få stor betydelse, både för de berörda samebyarna och för den framtida tolkningen av samiska renbetesrättigheter.

Ol-Ánte Sikku
 

Begrepp och förklaringar

Urminneshävd – ett juridiskt begrepp som betyder att rättigheter förvärvas genom att någon ohindrat brukat marken så länge att ingen längre minns hur man kom över den.

Sedvanerätt – Innebär att en rätt uppstår genom att ett visst bruk eller förhållningssätt godkänts under så lång tid att det blivit det normala. 

Resning – Ett speciellt rättsmedel som innebär att ett avgjort rättsfall kan tas upp igen om nya omständigheter tillkommit sedan domen föll. En högre instans måste bevilja resningen, vilket händer mycket sällan.

Europadomstolen – internationell domstol som bevakar att Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna följs. Domstolen kan inte ändra på nationella domstolars domar, men stater vill ogärna bli dömda i Europadomstolen.

Negativ fastställelsetalan – en form av yrkande i samband med ett tvistemål som innebär att den kärande vill att domstolen beslutar att en viss rätt eller förpliktelse inte är giltig.

Samefonden – en fond som förvaltas av Kammarkollegiet och som bland annat består av diverse ersättningar för intrång på samisk mark. Fonden ger bidrag för att främja rennäring, samisk kultur och samiska organisationer.

I boken Historien och Härjedalsdomen går arkivarien och författaren Lars Rumar grundligt igenom det historiska material som åberopats i rättsprocessen i Härjedalsmålet. Han visar på hur det tolkats och lyfter fram kompletterande material som ger nya perspektiv på målet. Rumar aktualiserar historievetenskapliga och juridiska frågeställningar som är av stor vikt, eftersom Härjedalsdomens betydelse sträcker sig långt utöver de lokala tvistefrågor som den behandlar. Nästan samtidigt med rättsprocessen i Härjedalen avgjordes två liknande samiska sedvanerättsmål, Selbumålet i Norge och Nordmalingmålet i Sverige. Härjedalsdomen skiljer sig från de två andra domarna genom den avgörande roll som den historiska bevisningen tilldelades. Lars Rumar anser att Härjedalsdomen vilar på bräcklig historisk grund och på en förlegad historiesyn.

Historien och Härjedalsdomen. En kritisk analys, Lars Rumar  ISBN 978-91-76-01-058-7

Reportage

Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...
Sápmi

En buss fylld med samisk kultur

2021-09-27
Under hösten rullar den samiska kulturbussen Julla Májja genom Västerbottens inland. Genom samisk kultur, möten och kreati...
Samhälle

Ovllá siktar mot världscupen

2021-07-02
– Det är på sommaren man blir en bra skidåkare. Man måste vara stark och ha bra kondis, annars klarar man inte att hålla e...
Samhälle

Jämställdhetstänket genomsyrar allt Káren-Ann Hurri gör

2021-05-24
"När jag arbetar politiskt har jag upptäckt att äldre män och äldre kvinnor inte prioriterar att skaffa sig kunskapen om j...
Samhälle

Kunskapshöjande insatser kan öka valdeltagande

2021-05-06
”Men för att nå dem som är ointresserade av politik eller inte berörs av Sametingets beslut är det viktigaste på sikt att ...
Samhälle

Högst valdeltagande bland unga i sametingsval

2021-04-29
Forskare har studerat sametingsvalen 2013 och 2017 och funnit högst valdeltagande bland de yngsta väljarna – något som ski...
Samhälle

Nationell hälsostudie i startgroparna

2021-02-23
Under året ska en nationell hälsostudie genomföras för att kartlägga samers hälsa, både generellt och inom området psykisk...
Samhälle

Begränsat med forskning om samisk folkhälsa

2021-02-15
Det finns flera faktorer som påverkar samers hälsa, exempelvis villkoren för renskötseln och att vara utsatt för diskrimin...