Kyrkan först med böcker på samiska
År 1619 trycktes de första böckerna på samiska i Sverige. Det var två kyrkliga böcker, som skulle underlätta för präster och lärare att sprida kristendomen bland samerna. Att kristna samerna var ett sätt att stärka kontrollen över territoriet.
Den svenska staten ville på 1600- och 1700-talet stärka sin ställning i de områden där samerna levde. De nationella gränserna i norr var oklara och i konkurrens med Danmark/Norge och Ryssland fanns en strävan att expandera mot Norra Ishavet.
Kung Karl IX beslutade år 1607 att kyrkplatser skulle anläggas i lappmarkerna. Hädanefter måste samerna vistas på kyrkplatsen under en del av vintern för att bevista marknad, gudstjänster och ting. Samma år beslutades att kyrkor skulle byggas på fem platser i norra Sverige/Finland: Enontekis, Jukkasjärvi, Jokkmokk, Arvidsjaur och Lycksele. Nu uppstod ett behov av kyrko- men också undervisningslitteratur på samiska.
År 1619 utkom de två första böckerna på samiska: en sång- och mässbok, En lijten Sångebook/ huruledes Messan skall hållas/ läsas/ eller sjungas/ på Lappesko”, och en ABC-bok, ”ABC Book på Lappesko Tungomål”. Språket i dessa böcker är mycket dåligt. Ofta står orden oböjda eller felböjda och språket har också inslag av finska. Vad gäller ordförrådet är det mesta hämtat från syd-/umesamiska.
1633 utkom nästa bok på samiska, Luthers lila katekes, ”Same nolmay catecheis”. Redan titeln visar att språkkunnigheten hos den som översatt katekesen inte var särskilt stor. Han har inte skiljt orden rätt, "samen olmay" borde det står. Språket i denna bok är grundat på sydsamiska och ännu sämre än i de två första. 1648 utkom den första boken på nordsamiska: kyrkohandboken ”Manuale Lapponicum”, vars språk grundar sig på tornesamiska. Under 1600-talet utgavs flera ABC-böcker, katekeser och handböcker för präster.
De första samiska grammatikorna och ordböckerna utkom på 1700-talet. År 1738 utgavs ordboken ”Dictionarium sueco-lapponicum” och grammatiken ”Grammatica lapponica”. Språket i dessa behandlar framförallt umesamiska. År 1743 utgavs en grammatik för den tornesamiska dialekten och 1780 utkom en ordbok för sydsamiska.
Under 1700-talet ville kyrkan utveckla ett samiskt skriftspråk, som skulle användas i alla böcker. Det resulterade i det så kallade "sydlapska bokspråket", som bygger på umesamiska. Det var ett typiskt skriftspråk, i praktiken talad av ingen, men kunde ändå förstås av fler samer jämfört med samiskan i de tidigare böckerna. På nordsamiskt område fungerade det dock inte. Det sydlapska bokspråket kom att bli det dominerande samiska språket i all bokutgivning i Sverige fram till mitten av 1800-talet.
År 1755 trycktes för första gången Nya Testamentet och år 1811 hela Bibeln, båda på det sydlapska bokspråket. Den Bibel som utgavs 1811 var en mycket stor och klumpig bok, som knappast var lämplig att bära med sig vid resor, utan snarare gjord för att ligga i kyrkans predikstol.
Prästen Lars Levi Laestadius utgav mellan 1839 och 1844 fyra texter på lule-samiska. Det var de första texterna som inte bara var översättningar till samiska, utan skrevs direkt på samiska. Språket i dessa böcker kallas kåtalapska eller "nordlapska bokspråket".
De flesta böcker som gavs ut på samiska före 1900-talet var översättningar av kyrkoböcker, t.ex. Luthers lilla katekes, Nya Testamentet, Bibeln och psalmboken. Ett undantag är de årliga almanackor som började ges ut 1795 av Kungl. Vetenskapsakademien. Almanackornas innehåll var det som för den tiden var vanligt: dvs. hur många år som förflutit sedan världens skapelse, uppgifter om konungahusets medlemmar, årets plats i solcirkeln, väder och vindriktning för nästan varje dag, soluppgång och solnedgång, marknader osv.
Icke-religiös litteratur på samiska gavs ut i början av 1900-talet, både originaltexter och översatta texter. Den första bok som gavs ut av en samisk författare var ”Muitalus sámiid birra” (En berättelse om samerna) av Johan Turi som publicerades 1910. Johan Turi var född 1854 i Kautokeino, men flyttade med sina föräldrar till Jukkasjärvi 1870. Boken är skriven på nordsamiska och berättar om de nordsamiska renskötande samernas liv i början av 1900-talet. Den är illustrerad med teckningar som Johan Turi själv har gjort. År 1937 kom den första boken på lulesamiska skriven av en same, ”Jåhtte sáme viessom” av Anta Pirak. Anta Pirak var född 1873 och beskriver Jokkmokkssamernas liv. Båda dessa böcker innehåller mycket information om traditionellt samiskt liv.
Under 1900-talet har de samiska ortografierna, skrivsätten, förändrats flera gånger. Först i slutet av 1900-talet blev de nuvarande skrivsätten för nord-, lule- och sydsamiska antagna.
Nyöversättningar av Nya Testamentet har gjorts under 1990- och 2000-talen. 1997 utgavs Nya Testamentet på nordsamiska och 2003 kom den på lulesamiska. En ny psalmbok kom på nordsamiska år 1996 och 2003 utgavs en ny lulesamisk psalmbok. Till sydsamiska översattes Markusevangeliet år 1993. Ännu finns ingen nyöversättning av hela Bibeln på någon huvuddialekt.