Underlag för lektionsplanering – Det svenska Sametinget åk 7-9
Lärarinstruktion: Lektionsplaneringen är anpassad för elever i årskurs 7-9 och kopplas till det centrala innehållet i samhällskunskap. Lektionen fokuserar på det svenska Sametinget, vad Sametinget gör och vilka som har rösträtt till Sametinget. Lektionen kan exempelvis utgöra en del i ett moment om nationella minoriteter i Sverige eller i ett moment om hur Sverige styrs.
Förberedelser/förkunskaper:
Lärare:
Ett bra stöd för dig som lärare är att läsa in dig på vad Sametinget är för typ av myndighet/parlament.Lättillgänglig och relevant information om detta finns bland annat på Sametingets hemsida och samiskt informationscentrums hemsida:
https://www.sametinget.se/sametinget
https://www.sametinget.se/1043
En mer fördjupande diskussion om Sametinget, dess funktion och uppbyggnad går att finna i artikeln Självbestämmande genom myndighetsutövning? Sametingets dubbla roller, författad av statsvetarna Rebecca Lawrence och Ulf Mörkenstam.
http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/8411/7548
Elever:
Innan lektionen behöver eleverna ha fått en grundläggande genomgång av vad demokrati är och hur Sveriges politiska system är uppbyggt.
Koppling till centralt innehåll
| Rubrik för centralt innehåll i aktuell kursplan | Citerat ur centralt innehåll | Kan kopplas konkret till det aktuella ämnesområdet genom: |
| Rättigheter och rättsskipning (SH) | ”De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.” | Vad är Sametinget för någonting och varför har Sveriges samer ett eget parlament? |
|
Rättigheter och rättsskipning (SH) |
”Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.” |
Vilken form av politiskt inflytande medför det att inneha rösträtt i s Sametingsvalen och vilka kriterier finns uppsatta för att få rösta i sametingsval? Vilka etiska och demokratiska dilemman medför detta? |
| Beslutsfattande och politiska idéer (SH) | ”Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.” | Vilken typ av makt har Sametinget och på vilket sätt ger SametingetSveriges samer möjlighet att påverka samhällsutvecklingen? |
Koppling till kunskapskrav
| Kunskapskrav för betyget E | Kunskapskrav för betyget C | Kunskapskrav för betyget A |
|
Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt (…) |
Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt (…) |
Eleven kan redogöra för de nationella minoriteterna och deras särställning och rättigheter. Eleven har mycket goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett väl fungerande sätt (…) |
Förslag på undervisningsupplägg
| Start, hur börjar lektionen? |
Lektionen inleds med en kort introduktion avSametinget samt hur Sametinget kan placeras in i det svenska politiska systemet. En viktig del i introduktionen är att lyfta fram FN:s Deklaration om urfolks rättigheter (2007). Deklarationen behandlar bland annat urfolks rätt till självbestämmande och har undertecknats av de flesta av FN:s medlemsländer (även Sverige). Lyft också fram att Sametinget både är en statlig myndighet och ett folkvalt organ (detta kommer ni att återkomma till senare under lektionen). Den elevaktiva delen som därefter följer syftar till följande: |
| Elev- och läraraktiviteter |
Läraren kan välja att, som ett första steg, ge eleverna i uppgift att finna och sammanställa information från myndighetssidor omSametinget och val till Sametinget. Läraren kan också välja att istället ge denna information till eleverna och fokusera helt på de diskussionsfrågor som finns formulerade i del 2. Del 1: Söka och sammanställa information (enskilt eller i grupp)
Del 2: Diskussionsfrågor (i grupp)
|
| Avslut |
Genomgång i helklass av gruppernas svar på frågorna i del 2. Avsluta lektionen med att i helklass diskutera följande frågor: Hur skiljer sig Sametingets makt från den makt Sveriges riksdag har? Uppfyller Sametingets utformning FN:s uppmaning om att urfolk ska ha ökade möjligheter till självbestämmande? |
| Material |
Information om Sametinget, dess tillkomst och uppdrag finns på Sametingets hemsida (sametinget.se) under rubrikerna Vad är Sametinget(https://www.sametinget.se/bakgrund); Varför finns sametinget(https://www.sametinget.se/1042); Organisation (https://www.sametinget.se/1043) Information finns också på samiskt informationscentrums hemsida (samer.se) under rubriken Sametinget i Sverige(http://samer.se/1103) En broschyr om Sametinget finns på Sametingets hemsida (https://www.sametinget.se/101723) Information om sametingsvalet 2021 finns på valmyndighetens hemsida (val.se) under rubriken Val och folkomröstningar |
| Uppföljning och dokumentation | Hur kan innehållet/upplägget för lektionen förbättras? Finns det möjlighet till återkoppling? |
Länk till kursplaner: https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Ansvarig för denna lektionsplanering:Anders Haglund, doktorand i historia, Umeå Universitet.
Lektionsplaneringsmallen är framtagen av: Drugge utbildning AB
Återkoppling och förbättringsförslag sänds till info@samer.se