Underlag för lektionsplanering - Källkritik åk 7-9

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

Hur historia används och historiska begrepp

Eleven har grundläggande kunskaper om källkritik. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda källkritiska resonemang.

Eleven har mycket goda kunskaper om källkritik. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda källkritiska resonemang.

Eleverna delas in i grupper och varje grupp får en mapp med källmaterial.

Elevgrupperna får till uppgift att diskutera sig fram till vilken källa/vilka källor de tycker passar bäst för att besvara ett antal frågeställningar. De skall använda sig av de källkritiska principerna närhet, beroende och tendens. Dessa principer kan förslagsvis skrivas upp på tavlan eller presenteras på skärm/duk.

Källkritiska principer (förslag på text):

Hur samtida och nära är källan? - Närhet

Ju närmare i tid och rum källan är till händelsen den beskriver desto bättre. En källa som skapades dagen efter en händelse, av en person som var på plats och bevittnade det som skedde, är mer trovärdig än en källa som skapades långt senare av en person som inte var närvarande.

Är källan oberoende? - Beroende

Är källan oberoende så är det en förstahandskälla. Bygger källan på andra källor/uppgifter/berättelser eller information så är det en sekundärkälla. En oberoende källa är mer trovärdig än den källa som bygger på andra uppgifter.  Ett ögonvittne är en oberoende källa – Ett rykte är en sekundärkälla.

I vilket syfte tillkom källan? - Tendens

Det kan vara så att den som skapat källan har haft anledning att medvetet vinkla den, utelämna viktiga delar eller förstärka andra– ofta för att föra fram en viss åsikt eller bild av verkligheten. En reklamfilm vill till exempel få tittaren att köpa en viss produkt och en informationsbroschyr från ett politiskt parti vill övertala läsaren om att just det partiet är det bästa.

Frågor kopplade till källmaterialet:
Frågorna kan antingen presenteras en och en i turordning (så att omfattningen anpassas efter tidsrymden) eller så presenteras de alla samtidigt.

• Vilken/vilka lärare jobbade på Nomadskolan i Skarvsjö 1938? Vad hette dom och var kom dom ifrån?
• Finns det andra lärare eller personal som jobbade på nomadskolan i Skarvsjö under 1930-talet? Vad hette dom och var kom dom ifrån?
• Vad gjorde eleverna från Skarvsjö på Svenska flaggans dag 1938?
• Hur var det att gå i Nomadskola på 1930-talet?
• Vad levde samiska familjer av på 1930-talet?

Lärarhandledning:
Var uppmärksam på människorna på fotografierna, är det samma personer som skildras?

Var uppmärksam på närhetskriteriet! Speciellt vad gäller nyhetsartikeln på nätet.

[Var uppmärksam på att efternamnet Leijer förekommer både i källmaterialet och i filmen]

[Att vissa nomadskollärare assisterade rasbiologer och möjliggjorde för dem att fotografera nomadskolebarn(även nakna) är belagt.]

Extrauppgift:
Elever som behöver extra utmaning ges en fotokopia av källmaterialet Församlingsbok från Tärna församling sida 1 och 2. Detta är handskrifter och det blir en utmaning för eleverna att tyda och tolka dem. Till detta material går det att koppla följande frågeställningar:

[Filmens Elle-Marja kom från Umbynslappby (Nu kallas samebyn efter det samiska namnet Ubmejetjeälddie).]

• Hur försörjde sig samiska familjer i Umbyn under 1930-talet?

[Elle-Marja och hennes familj tillhörde tillsammans med alla andra från Umbyn, Tärna församling i de Västerbottniska fjällen.]

• Hur försörjde sig samiska familjer i andra delar av Tärna församling under 1930-talet?
   

Som avslutning på lektionen går läraren igenom vad de olika grupperna svarat på frågorna, vilka källor de valt och varför.

Förslag på avslutande diskussionsfrågor och följdfrågor i helklass:

• I församlingsböckerna användes det nedsättande ordet ”lapp” för samer. Varför tror ni att prästen noterade samisk etnicitet och varför skrev prästen inte ”samer” i stället för ”lapp”? Varför noterade inte prästen svensk etnicitet i församlingsböckerna?
• Tror ni att det hade någon betydelse för eleverna vid nomadskolan om lärarna var samer eller inte? Spelade det någon roll för eleverna om lärarna kunde samiska eller inte?
• Hur tror ni att det var att gå nomadskola i Skarvsjö på 1930-talet? Tror ni att alla elever tyckte lika om sin skolgång?
  [I filmen fick vi möta Elle-Marjas syster, vad tror ni hon tyckte om sin skolgång?]
• Hur tror ni att samiska familjer levde och bodde under denna tid? Vad får ni för bild av de olika källmaterialen?
  (Här bör läraren vara uppmärksam på att många samiska familjer visserligen levde av renskötsel under 1930-talet men att väldigt många levde som jordbrukare, arbetare, lärare, barnmorskor osv, precis som andra i Sverige gjorde vid denna tid.)
• [Jämför den bild av nomadskolan som framkommer i filmen Sameblod med den ni får i källmaterialen - Finns det skillnader?]

Stencilen Källmaterial

Källmaterial

• Foto 1 – anpassad för utskrift i svartvitt A4 format
• Foto 2– anpassad för utskrift i svartvitt A4 format
• Församlingsbok - Avskrift (innehåller valda delar ur församlingsboken för Stensele 1930) samt Församlingsbok – Fotokopia. En fotokopia av församlingsboken för Stensele 1930 - anpassad för utskrift i färg OBS: Bör skrivas ut i A3 format för att texten skall bli lättläst.
• Nyhetsartikel på nätet
• [Filmen Sameblod]
  Extrauppgift
• Församlingsbok från Tärna församling sida 1 samt Församlingsbok från Tärna församling sida 2