Jänsmässholmen – ett statligt expriment

Jänsmässholmen i Jovnevaerie sameby i västra Jämtland var ursprungligen ett höst- och vårviste för de renskötande samerna i Offerdalsfjällen. När vistet började användas är det ingen som vet, men kåtatomter, gravar och andra spår efter äldre tiders renskötsel skvallrar om mycket hög ålder.

Av olika orsaker – svåra vintrar med dåliga betesförhållanden, ovanligt många rovdjur, framför allt varg, omställningen från skattefjäll till lappbyar samt konsekvenser av avvittringen – var det många samer i Jämtland som blev renlösa i slutet av 1800- och början av 1900-talen. Renskötarna i dåvarande Offerdals (östra) lappby, nuvarande Jovnevaerie, var inga undantag. Under några år var det så gott som rentomt i samebyn. För att överleva var det många renskötare som slog sig ned permanent på renbeteslandet och försökte sig på småskaligt jordbruk i kombination med jakt och fiske och hållande av några matrenar. Jänsmässholmen var en av de platser som tidigt blev stadigvarande boplats för flera renskötarfamiljer. Från början var bosättningen illegal, det vill säga den växte upp utan tillstånd från myndigheterna.

För att reda ut den besvärliga situationen med fattigdom, svält och otillåten bosättning I Jänsmässholmen inleddes en statlig försöksverksamhet på 1920-talet. 60 000 kronor ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond avsattes till försöket. Staten lät bygga ett tiotal hus med identiskt utseende, och tog samtidigt ansvar för de hus som redan fanns i byn. Husen, eller lägenheterna som de kallades, arrenderades ut till samer som hadeslutat med renskötsel. Kravet var att arrendatorerna skulle ägna sig åt jordbruk, hålla boskap och odla jorden. I arrendet ingick rätt till jakt och fiske samt vedbrand, alltså rätt att ta ved i skogen. Husen byggdes i 1,5 plan med sadeltak, källare och farstukvist. Nedervåningen bestod av farstu, stort kök och en liten kammare. Övervåningen var oftast oinredd och användessom kallförråd. Alla hus målades faluröda med vita detaljer. Till lägenheterna hörde också en liten ladugård. Tanken var att Jänsmässholmen skulle vara ett försöksområde för permanent boende med efterföljare på andra platser på renbeteslandet.

Men så blev det inte. 1953 utvärderades försöksverksamheten av riksdagens revisorer. Resultatet blev nedslående. Revisorerna ansåg att ”försök Jänsmässholmen” var ett stort misslyckande. Endast vid åtta av de närmare tjugo arrendelägenheterna bedrevs det någon form av jordbruk, men i mycket liten skala. I hela byn fanns sammanlagt två hästar, åtta kor, fyra ungdjur och fjorton får. Det var inte mycket för att försörja det sextiotal personer som bodde i byn. Utan jakt, fiske, lite renskötsel och försäljning av slöjd och hantverk skulle det ha varit omöjligt att överleva. Samtliga lägenheter dömdes ut av hälsovårdsnämnden som otjänliga och i behov av omfattande renoveringar. Husen var slarvigt byggda och det drog ofta så kallt att hela familjen måste bo i köket, murarna var undermåliga och brandfarliga och sågspånsisoleringen i väggarna hade sjunkit ihop. En av lägenheterna användes som nomadskola för samebarn från stora delar av Jämtlands län, och även det huset dömdes ut. Revisorerna ansåg att avveckling av hela ”försök Jänsmässholmen” vore det bästa.

Nåd fick dock gå före rätt, det var trots allt ett sextiotal personer, inklusive skolbarnen, som bodde i byn.  Lösningen blev att förvaltningen av byggnaderna övergick från länsstyrelsen till lantbruksnämnden, och med hjälp av dåvarande Offerdals kommun rustades samtliga lägenheter upp. Det bedömdes att den magra jorden i Jänsmässholmen endast skulle räcka till tre jordbrukslägenheter. De övriga husen uppläts efter renovering till byns befolkning utan krav på jordbruk.

Jordbruksepoken blev kort i Jänsmässholmen, knappt trettio år. Förutsättningarna för odling och boskapsskötsel fanns helt enkelt inte och det statliga försöket slutade med att de flesta arrendatorer återgick till renskötsel.

Text: Ewa Ljungdahl fil. mag., Arkeologi
 

Läsvärt

Samiska nybyggare i Jänsmässholmen av Ewa Ljungdahl, Martha Jåma

I slutet av 1800-talet bosatte sig ett antal samer som nybyggare nära fjällen runt om i Jämtland.
Anledningen var att det blivit svårt att försörja sig som renskötare. På 1920-talet tog länsstyrelsen initiativ till en försöksverksamhet i byn Jänsmässholmen i Offerdal. Under en period fick samer arrendera mark och ägna sig åt jordbruk.

Boken handlar om försöksverksamheten, men också om folklivet i byn, beskrivet av Martha Jåma som är född i Jänsmässholmen.

Reportage

Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...
Näringar

Samisk hårdslöjd saknar återväxt

2022-12-22
På Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk ligger linjen trä och horn på is på grund av för få sökande. Slöjdaren Nils-Joha...
Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Sápmi

Boken Stöld blir Netflixfilm

2022-10-26
I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu s...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...