Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor
I år drar Sameföreningen i Göteborg i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad. Projektet håller på från januari till juni, men förhoppningen är en mer långsiktig insats: ”Problemet går ju inte över på ett halvår”, säger Ida Christin Eriksson hos Sameföreningen i Göteborg.
Sameföreningen i Göteborg har länge upplevt stora problem gällande undervisningen om samer i skolan samt en mycket bristfällig modersmålsundervisning och modersmålsstöd i skolorna.
-Det är överväldigande för samiska föräldrar att försöka få barnens skolor att tillgodose barnens rättigheter, många bränner ut sig och ger upp. Kunskapen om samer och samers rättigheter är för låg i Göteborg, berättar Inger-Cecilia Mayer Labba, vice ordförande för sameföreningen i Göteborg, samt ansvarig för projektet från föreningens sida.
Sameföreningen har efter ansökan beviljats medel från Göteborgs stad för att kunna genomföra projektet. Nu har de börjat gräva i vilka behov som egentligen finns ute i skolorna.
-Ett av de första behoven vi såg var att lärare behöver stöd, säger Ida Christin.
Det går att identifiera flera problem kopplade till undervisningen om samer i skolan. Det menar Lena Thornéus, som kommer att arbeta som projektledare och som har en lång erfarenhet just från skolans värld.
-Ett problem är att man exotifierar samer och inte tänker på att det kan finnas en same i klassrummet. Det gör att samer här i Göteborg kan få svårigheter att identifiera sig som samer. Sen är den undervisning som sker så bristfällig i Sápmi generellt och för samer i Göteborg att det påverkar likvärdiga möjligheter till stöd och rättigheter, förklarar Lena.
Den bristande kunskapen i skolan om samer är också något som påverkar attityden till samer i samhället i stort.
- Exotifieringen i undervisningen har reella konsekvenser för föräldrar som vill ha stöd för undervisning i samiska och för samer som vill leva öppet i samhället eftersom de möts av väldigt mycket fördomar, konstaterar Ida Christin.
Hon menar att det finns fördomar och rasism inom Sápmi, men hon upplever ändå att det finns en kunskap där om att samer är en modern och verklig del av befolkningen. I Göteborg, som befinner sig utanför förvaltningsområdena, upplever hon däremot att allmänheten kan ha verklighetsfrånvänd bild av samer. Det är något som påverkar möjligheterna att identifiera sig som en modern och urban same, menar hon.
-Just nu är det en stor del av den samiska befolkningen som känner sig osynliggjorda och det är ju ett problem för Sápmi i stort, även om den subgruppen inte bor inom Sápmi, säger Ida Christin.
Samtidigt som föreningen hoppas kunna kartlägga situationen och bidra till en långsiktig insats i området, så lyfter de även fram vikten av att undervisningen generellt blir bättre i dessa frågor.
Undervisningen i svenska skolor om samer är otroligt viktig för människors möjligheter att identifiera sig själva som samer, men också för möjligheten till framgångar gällande t.ex. inkludering och rennäring. Alla samiska frågor handlar ju om vilka kunskaper som människor har. Om den kunskapen landar i historiska händelser eller lite kort info om kultur och slöjd så inkluderas inte det som vi tycker är viktigt, säger Lena.
- Därför vill vi genom det här projektet utgå från det som vi själva vill säga!
YLVA HOLMGREN