Bildspel

Foto: Carl Johan Utsi

Blinds uppväxt banade väg för en politisk karriär

Sápmi fick ingen politiker i riksdagen den här gången heller, men i Jokkmokk fick Henrik Blinds parti Miljöpartiet flest röster i hela landet. Han har mycket att glädjas åt men känner stor oro inför framtiden.

Jokkmokkborna röstade fram Miljöpartiet som mandatmässigt näst största parti i kommunen. Gruppledaren Henrik Blind kan nu titulera sig som fjärde ersättare i riksdagen via Stockholms stads riksdagslista, och han kan även bli aktuell som kommunalråd i Jokkmokks kommun.

Av alla tjugo år som Henrik Blind varit politiskt engagerad fick partiet i år bästa valresultatet någonsin i Jokkmokk. Lokalt 15,3 av rösterna och i riksdagsvalet 11,8 procent. Ingen annan kommun i landet gav Miljöpartiet lika höga siffror.
- Vi har stått fast vid vad vi tycker i alla år, som i frågan om Gállok, där har vi aldrig vikt från vårt nej, och det tror jag har varit framgångsrikt, säger han via Facetime från ett hotellrum i Stockholm. Nu måste vi förvalta det här förtroendet. 

Han har beskrivit känslan från valnatten när han såg resultatet som den första kyssen, och den håller han fast vid.
- Det är läskigt att ställa upp i personval och bli bedömd, det blir så kopplat till en som person. Vi har ju jobbat i ett år med detta, så därför blev det omvälvande. En känsla av ett pirr, att någonting förändras.

Till vardags arbetar han på Sameskolstyrelsen i Jokkmokk med bland annat hemsidor och arkivering, men få har nog undgått Henrik Blinds politiska engagemang. Via sociala medier lotsar han sina följare pedagogiskt och närvarande genom samisk historia och politik, och som renägare med en uppväxt i renskötseln delar han ofta med sig av sin nära relation till markerna.
- Jag tror att många ser mig som bara politikern, vilket är naturligt, det är där jag syns mest, men jag har också en konstnärlig ådra, och en berättarlust, säger han.

Pappan gick bort när Henrik Blind var 14 år och livet fortsatte med en stor familj av starka kvinnor: mamma, moster, mammas moster och två systrar, Henrik Blind är lillebror.
- Mitt liv tog en annan väg när pappa dog, kanske hade jag inte hållit på med politik om han fått leva utan varit mer aktiv inom renskötseln. Fast mitt samhällsengagemang kommer definitivt hemifrån. Det var alltid diskussioner och debatter, man satt och diskuterade saker och jag fick tidigt lära mig att stå upp för min sak.

Under vintrarna bodde familjen i byn Stenträsk, drygt fyra mil söder om Jokkmokk, och på somrarna flyttade de till fjälls. Som 15-åring reagerade han på att kommunens sommarjobb gick ut på att man var tvungen att befinna sig i centralorten.
- Vi samiska ungdomar inom renskötseln blev helt exkluderade från sommarjobben, så vi kom på idén att starta en närradio och spela in inslag från fjällvärlden.

Efter flera års planering föll projektet på att ingen var myndig. Man var tvungen att vara 18 för att öppna ett postgirokonto och ta emot föreningsbidrag. Men hur som helst: där någonstans började engagemanget.
- Min morfar stod mig väldigt nära. Han dog när jag var elva men hann prägla mig otroligt mycket. Hans sätt att se på platsen och markerna och människan och förhållningssättet till allt, nuet, framåt och bakåt, det har jag än idag. Han började med renskötseln på 1920-talet, före motorernas tid, och med honom väcktes min förståelse för att man inte får något gratis här i världen.


Och även om Henrik Blind har mycket att glädjas åt i valresultatet är han oroad inför framtiden.
- Min morfars generation levde i en tid när förtrycket verkligen vilade på en rasistisk grund. Det fanns ingen framtid för den samiska befolkningen utan som kultur var den dömd att gå under. Och ändå kämpade de vidare.

Han känner en stor oro nu att det inte kommer finnas plats för det mångkulturella med en högerregering.
- Jag och mitt folk vet allt om vad assimileringspolitiken som rådde fram till 1970-talet medförde för det samiska samhället, vi lever fortfarande i spillrorna av den politiken, vi vet hur ont den fortfarande gör. Och att partier idag förespråkar en politik där man måste överge sig själv för att räknas, det är otroligt skrämmande. Denna rädsla är inget som bara det samiska folket känner, vi har så många fler minoriteter i vårt samhälle som upplevt liknande saker.

Henrik Blind är modersmålstalare i nordsamiska, och han tar Liberalernas förslag om obligatoriskt språktest för tvååringar som exempel. Förslaget möttes med kritik och påstods sakna vetenskaplig grund enligt forskare.
- Jag lärde mig svenska när jag var i femårsåldern, och är det något som en minoritet vet så är det att majoritetssamhället alltid tar över, både språk och det kulturella, och då är det viktigt att man först får en tid när man kan fästa i det man kommer ifrån. För mig är det helt obegripligt att svenska språket, som är majoritetsspråk i Sverige, på något sätt skulle vara hotat. Majoritetens privilegium är ju att den alltid vinner i slutändan.

En annan fråga som ligger Henrik Blind varmt om hjärtat är motståndet mot en eventuell öppning av en gruva i Gállok. Även om regeringen beviljat bearbetningskoncession ser han inte frågan som avgjord.
- Ärendet har gått vidare till en juridisk prövning. Men fortfarande är det Jokkmokks kommun som har byggmonopol över området, kommunen är också en viktig remissinstans i den juridiska prövningen av hur en gruva kommer påverka miljön och närområdet för både människor och djur, säger han.

När vi lagt på ska Henrik Blind hoppa på en buss och ta sig till Slussen för en möteskarusellsdag, som han säger, sedan tar han nattåget hem.
- Att Sverige ännu inte har gjort upp med sin koloniala historia gör det möjligt att fortsätta kolonisera. Staten äger flera av de stora bolagen som existerar genom koloniala ingrepp och har man väl börjat exploatera så slutar man inte, så blev det inom vattenkraften. Det började med ett vattenkraftverk i Jokkmokks kommun, idag finns där elva.

 MALIN NORD

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Laila har hela Sápmi som kundkrets

2024-01-15
Hon förser Sápmis många designers med allt från sytråd och dekorationsband till vackra tyger. I höstas firade företagaren ...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...