Bildspel

fotograf: Elisabeth Ohlson

Boken Stöld blir Netflixfilm

I Ann-Helén Laestadius bok Stöld är rasismen mot samer i fokus – renar tjuvjagas och dödas och brotten utreds sällan. Nu ska Netflix göra en film av boken som bygger på en vardag som är verklighet för många renskötare.

Grattis, hur känns det?
–Det känns fantastiskt roligt, jag är otroligt glad, det är nästan svårt att ta in. Det är spännande att de väljer att berätta en samisk historia, säger Ann-Helén Laestadius.

Inspelningarna av filmen börjar nästa vår och 2024 förväntas filmen ha premiär. För manus står Peter Birro och regissör är Elle Márjá Eira. Ann-Helén själv kommer att ha en roll som exekutiv producent. 

Tror du filmen kan få betydelse för att uppmärksamma rasismen mot samer?

–Jag tror det är viktigt att öka kunskapen över lag. Så var det när Stöld kom ut, många blev upprörda och chockade och många hörde av sig till mig på sociala medier. Det finns en bild i Sverige att vi tar hand om våra medborgare och minoriteter, men vissa beslut i historien har fått allvarliga konsekvenser för samer, det är därför det ser ut som det gör. Till exempel att vi haft ett rasbiologiskt institut, nomadskolor för samer och att samer har tvångsförflyttats. Många känner inte till den historiska bakgrunden.

Men det är svårt att veta hur filmen kommer att landa hos publiken, säger hon. Det kan bli personliga reflektioner hos tittarna och berättelsen kan leda till igenkänning hos urbefolkningar i andra länder. Förhoppningen är ändå att filmen kan sätta i gång något.

Boken Stöld kom ut 2021 och togs väl emot i Sverige och i utlandet.

–Många samer och renskötare hörde av sig och berättade att de tyckte att det bitvis var svårt att läsa boken för att den kom så nära.

Hela bokprojektet med Stöld tog totalt sju år, fem års research och två års skrivtid. Det började med att hon följde renskötare på sociala medier om deras vardag och problem med gruvdriften, skogsbolag, klimatförändringar, rovdjur och tjuvjakt. Hon har även släktingar som arbetar inom renskötseln så den världen hade varit bekant för henne länge. Ett av de viktigaste mötena var med renskötaren Sara som berättade om 100 polisanmälningar som hennes sameby gjort – ouppklarade anmälningar om brott mot renar som staplats på hög. Då visste Ann-Helén att hon hade nog med underlag för att kunna skriva boken med verkligheten som grund.
–Jag började skriva utifrån en känsla jag fick efter att ha gjort jättemycket research. Det finns en upplevelse av maktlöshet och desperation hos renskötarna. Vad gör de känslorna med människor? Då kom också nioåriga Elsa till mig tydligt.

Varför hon valde Elsa, ett barn som huvudkaraktär, förklarar Ann-Helén med att det finns svårigheter med att förklara en hotfull och farlig verklighet för ett barn. Historien byggs kring det som aldrig klargörs och förblir osagt och hur det påverkar den vuxna Elsa. I boken väljer Elsa att inte berätta om när hon som barn ser sin egen renkalv Nástegallu dödas av tjuvjägaren som bor i byn. Tio år senare får man följa den vuxna Elsas familjs kamp för rättvisa.

Ann-Helén ville också berätta om brottsrubriceringen stöld som används när en ren dödas, ett brott med låga straff. Hon menar att den som begår brott mot renar inte behöver vara rädd för att straffas, till skillnad från jaktbrott när till exempel en björn eller en varg skjuts och förövaren straffas hårdare.

BRÅ har fått ett uppdrag att utreda hatbrott mot samer. De ska i en studie ”belysa hatbrottslighetens karaktär och även åskådliggöra specifika uttryck för hatbrott mot samer, inklusive gärningar som involverar renar”. Dagarna innan intervjun blev nyheten känd i media.
–Jag blev så himla glad. De ska bland annat undersöka om det ska rubriceras som hatbrott mot samer när renar plågas och dödas, vilket det borde vara. Jag hoppas verkligen att utredningen leder vidare till något.

Idag menar hon att rasismen mot samer har flyttat ut på internet och särskilt i sociala medier. Rasismen tar sig också olika uttryck beroende på var i landet man bor. Som same i Stockholm hamnar hon sällan i tråkiga diskussioner om till exempel jakt- och markrättigheter.

Hur ser du på framtiden för samers utsatthet?

–Staten måste markera på något sätt och berätta vad som har varit fel och det är viktigt att personer i maktposition säger ifrån. Till exempel var ursäkten som det samiska folket fick av biskopen Antje Jackelén ett positivt steg till försoning. Men jag vet inte hur jag personligen ska kunna förlåta att jag inte fick språket eller att min mamma fick gå i nomadskola.

Stöld har redan översatts till flera språk, bland annat till norska och danska och ska översättas till totalt 22 språk. Nu senast till franska och tyska står på tur. Ann-Helén besökte nyligen Paris för lanseringen av den franska utgåvan och hon pendlar mellan nya lanseringar utomlands och slutarbetet med nästa bok Straff som kommer i februari, 2023. Det ska bli en trilogi och hon lovar att en karaktär från Stöld återkommer i boken. Man kanske kan gissa vem.



Bildredigerare

Stöld är Ann-Heléns första roman för vuxna. Boken vann bland annat priset Årets bok 2021 och Adlibrispriset 2021 i kategorin roman.

2016 vann hon Augustpriset för ungdomsromanen Tio över ett.

Hon har skrivit flera ungdomsromaner och debuterade 2007 med Sms från Soppero.

Ann-Helén är född och uppvuxen i Kiruna och är sedan länge bosatt i Solna. 

Reportage

Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...