Samiska dialekter på frammarsch
Övergången mellan de samiska språkvarieteterna (dialekterna) är flytande. I själva verket bildar de samiska språken från Röros och Idre i söder till Ponoi på Kolahalvön i norr en oavbruten följd, där det (nästan) alltid är möjligt att förstå språket i det angränsande området. På samma sätt som svenskar i gränsområdet lätt förstår norska och danska.
Ännu svårare är det att hantera siffermaterialet som handlar om ganska grova uppskattningar. Av en samisk befolkning på uppemot 80 000 personer så uppskattas att 20000 talar samiska. Huvuddelen, ca 15000-17000 talar nordsamiska och av dem bor ca 5000-6000 i Sverige. Andelen lulesamisktalande är ca 2000 och sydsamiskan talas av uppemot 1000 personer. De här siffrorna är som sagt var grova uppskattningar men att samiskan är ett hotat språk är inte ta fel på.
Hotat förvisso men inte becksvart. Idag pågår ett omfattande arbete bland samerna för att få det samiska språket levande och funktionellt i ett samhälle som ställer helt nya krav på terminologi och användningsområden. Traditionellt är samiskan ett muntligt språk som använts i hemmet och i de samiska näringarna. Med samiskan kan man exempelvis beskriva en ren med ett enda ord, i en renhjord på tusentals renar. Det samma gäller samiska benämningar på snö och naturskiftningar. Svårare är det beskriva ny teknik och IT-termer.
Vad som håller på att hända med samiskan på svensk sida går inte att ge några entydiga svar på. Men att de mindre dialekterna är på frammarsch finns det tydliga tecken på.
- När man ser på antalet studenter till högskolan så är det ett större intresse för de svaga dialekterna. Vi har mellan 15-20 studenter anmälda till syd- och lulesamiska kurser medan intresset för nordsamiskan är så låg att det till hösten inte blir någon intagning alls, säger Mikael Svonni, professor i samiska vid Umeå universitet.
Det här sammanhänger sannolikt med att det inom syd- och lulesamiska språkområdet just nu finns entusiastiska språkarbetare som driver på medan det inom det nordsamiska språkområdet, för dagen, finns ett språkutbud som tydligen accepterats som rimlig.
- Den här entusiasmen till trots så är utvecklingen i det samiska samhället på väg åt ett annat håll. Samiskan i radio och TV får minskade resurser, vi har inga samiska tidningar och Sametingets språkpolitik har stannat av, säger Mikael Svonni.
Det samiska språkljuset lyser kraftigast över de minsta och svagaste samiska dialekterna medan den samiska språkutvecklingen i stort står stilla på svensk sida eller till och med går bakåt. I en samisk värld av ständigt knappa resurser hamnar samiskan i strykklass.
- Ett bra exempel på det är det svenska Sametinget som ska leda det samiska språkarbetet. För mer än två år sedan beslutades om en ”offensiv språkpolitik” och sedan dess har det inte hänt någonting, säger Mikael Svonni.
Nilos Gustav Labba