Bildspel

Samisk-norsk ordbok. Foto: Samiskt Informationscentrum.
Lättläst version av sidan

Att skriva på samiska

Det samiska skriftspråket har ingen lång historia. Det finns inte heller något enhetligt skriftspråk för hela det samiska området. Språken skiljer sig för mycket från varandra. Dessutom har olika skriftspråk arbetats fram vid olika tillfällen i olika områden.

Idag finns det sju olika ortografier (skriftspråk) för sju språk: sydsamiska, umesamiska, lulesamiska, pitesamiska, nordsamiska, enaresamiska, skoltsamiska och kildinsamiska. I Sverige används fem av dessa, nämligen sydsamiska, umesamiska, pitesamiska, lulesamiska och nordsamiska.

Sedan 1950-talet har det funnits ett gemensamt nordsamiskt skriftspråk i Sverige och Norge. Under 1970-talet gjorde den samiska språknämnden en hel del förändringar när man utarbetade ett nordsamiskt skriftspråk gemensamt med Finland.

Den nya ortografin började användas i tryck 1979. I det nordsamiska skriftspråket finns sju bokstäver som inte finns i det svenska skriftspråket. Dessa är tecken för ng-ljudet (ŋ) , tonande och tonlöst tje-ljud (č,ž), tonande och tonlöst läspljud (đ, ŧ), långt a (á) och sje-ljudet (som skrivs med š). Dessutom används c och z för ljudet t+s.

Den första lulesamiska ordboken hette "Lulelapsk ordbok" och färdigställdes på 50-talet. Sedan 1983 har man haft ett gemensamt skriftspråk för lulesamiska i Sverige och Norge. Typiskt är att man har teckenkombinationer som dtj, ttj, tj och sj. Lulesamiska används huvudsakligen i Jokkmokksområdet och tvärs över gränsen in i Norge (Tysfjord med angränsande områden). Även i södra Gällivare och i Arjeplog använder man de stavningsregler som används inom Jokkmokks kommun och som blivit normerande för skriven lulesamiska.

1978 antogs en gemensam sydsamisk ortografi i Norge och Sverige. Bokstäverna är samma som i svenska och norska bortsett från variationen ljust och mörkt i-ljud. Mörkt i-ljud bör skrivas med två prickar (ï). Man kan välja om man vill använda svenska eller norska tecken för å,ä och ö.

Den första boken

Den allra första boken som skrevs på samiska är en ABC-bok på umesamiska från 1600-talet.

Reportage

Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Laila har hela Sápmi som kundkrets

2024-01-15
Hon förser Sápmis många designers med allt från sytråd och dekorationsband till vackra tyger. I höstas firade företagaren ...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Reportage

Moa Backe Åstot lever för skrivandet

2023-11-21
Hon skapade berättelser innan hon själv lärt sig skriva, då med sin mamma som spökskrivare. Idag försörjer sig Moa Backe Å...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...