Rotslöjd

Margareta Grahn bor i en röd stuga i Ammarnäs och på gården har hon sin verkstad. En liten vedspis håller värmen i verkstaden på vintern där Margareta skapar sina föremål.

Slöjden har funn­its i Margaretas liv så länge hon kan minnas, hennes mor var hennes läromästare. När Margareta tänker tillbaka minns hon hur noggrann hennes mor var och hur viktigt de var att det skulle bli rätt. Visst fick vi göra misstag men det viktiga var att slutprodukten skulle vara duglig.

Rotslöjd
Idag är Margareta en av de få som arbetar med rotslöjd i Sápmi. Rotslöjden är hotad som slöjdform och det finns inte många yngre förmågor inom rotslöjden. Rötterna till Margaretas vackra föremål plockar hon på hösten före älgjakten eftersom rötterna är stadigare på hösten än på våren. Efter jakten på rötterna börjar hon bereda rötterna genom att skrapa dem fri från bark och hänga upp dem på tork.

- Det är viktigt att hänga upp rötterna och aldrig förvara dem i plastpåsar. Efter beredningen förvarar man dem bara torrt och blöter upp dem före användning.

Rotslöjd och tradition
Samerna har slöjdat med rot sedan 1500-talet. Då skapade man bruksföremål utan mönster. Samerna skapade ostformar som de använde till att göra renost i. Osten sålde samerna till andra nordbor, samerna fick bättre levnadsstandard av att idka handel med just renost gjord i rotformar.

-Det ansågs girigt att mjölka renen mer än 1-2 gånger per dag, renkalven skulle också få sitt.

Varje familjemedlem hade sin egen ostform med sitt eget mönster, på det sättet kunde man se vem i familjen som ägde osten. Prästen skulle också ha sin del som var 1/10 av osten. Därför gjorde man en ostform med en ostform innuti så man lätt kunde se vilken ost som var prästens.

Nyskapande och gamla mönster
Margareta skapar både nya mönster och föremål samtidigt som hon värnar om traditionella mönster. De gamla mönstren söker hon upp på museer och ibland kommer det till och med folk hem till henne för att lämna en gammal ostform med spännande mönster.

Publicerad: 2006-10-19