Bildspel

Bild på människor utomhus

Kolten var en gång ett vardagsplagg. Numera bärs den framför allt vid särskilda tillfällen. Okänd fotograf.

Lättläst version av sidan

Den traditionella dräkten

Den traditionella samiska dräkten kallas kolt. Den är en etnisk markör och mycket personlig. Den visar vem man är och varifrån man kommer. Den är en viktig sammanhållande symbol som mest bärs vid festliga tillfällen och högtider.

Dräktens utseende varierar mellan olika områden i Sápmi. Dessutom skiljer sig koltens grundsnitt beroende på kön och i vissa områden även beroende på bärarens ålder och civilstånd. Några exempel på skiftningar i snittet är att manskolten är kortare än kvinnokolten och att kolten tenderar att vara längre i södra Sápmi än längre norrut. På samma sätt som andra kläder varierar koltens utseende delvis med modet. Sömmerskans egen fantasi kan dessutom ge individualitet till dräkten i färg, dekor och bandmönster.

Förr tillverkades de flesta kläder i hemmen. Grundmaterialet kom från ren och andra pälsdjur. Av päls, skinn och senor gjordes både kläder, handskar, skor och sytråd. Vadmal, ylletyger och ullgarn köptes av handelsmän. Sommartid var det vanligt att använda en kolt av renskinn eller blommigt bomullstyg. På vintern hade man en kolt av vadmal eller kläde (ylletyg), eller en päls av renskinn.

I dag kan kolten sys av kläde, siden, sammet eller syntetblandningar. Bottenfärgen varierar. Kolten påverkas av modet, särskilt festkoltarna. Kvinnokolten kan vara lång eller knäkort.

Till kolten hör bälte, skor och skoband samt sjal eller barmkläde som täcker hals och bröst. Dessutom används broscher, silverspännen, smycken, handskar, skinnbyxor och olika sorters mössor.

Relaterat

Susanna Jannok Porsbo, Samedräkter i Sverige. 1999.
ISBN 91-87636-14
Boken finns att köpa på Ajtte Svenskt Fjäll och Samemuseum
telefon 0971-17070

Reportage

Religion

Hans sökande blev bok om samisk andlighet

2024-04-18
Fredrik Prost, 43, är nominerad till nordiska rådets litteraturpris med boken Leŋges hearggi, sáhčal vatnasa. Boken beskri...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...
Sápmi

Julia vill utveckla samisk idrott för hälsans skull

2023-05-17
Sen förra sommaren är Julia Rensberg ordförande för Samernas idrottsförbund, SIF. Hon är van att tävla i samiska sammanhan...
Samhälle

Engagemang och glädje är drivkrafterna bakom samisk idrott

2023-05-02
Modern samisk idrott föddes i Jokkmokk 1948 då samiska skidtävlingar anordnades för första gången. Idag, 75 år senare, har...
Samhälle

På väg mot en ny samisk sjukvård

2023-04-04
Nya utbildningar på universitetsnivå och gräsrotsrörelser bland hälsopersonal har skapat flera förändringar i hälsoutbudet...
Näringar

Väskan som väcker nyfikenhet

2023-03-03
Att vara same innebär att känna stort ansvar för att bära vidare kunskap om samisk kultur, säger Anja Labj. Sedan en tid t...
Samhälle

Intresset för duodji ledde till stulna trummor i Marseilles

2023-02-21
Det fanns alltid slöjd på köksbordet. Mina ögon lyste när jag såg vackra knivar och jag ville alltid följa med när vi skul...
Sápmi

Färgglatt när arktiska ungdoms-OS invigdes

2023-01-31
Utanför en av idrottsarenorna överröstade slagorden varandra. Yukon! Nunavik! Alaska! Även Sápmis 40 ungdomar fick en syl ...
Samhälle

Väntat 1000 dagar på att få dra på sig Sápmis landslagströja

2023-01-23
Covid stoppade 2020 års Arctic Winter Games. Sen dess har Jåvva Rensberg har fått vänta. Nu över 1000 dagar senare är han ...
Samhälle

Amnesty Sápmi: markexploateringar det största problemet för samer idag

2023-01-10
Sverige får regelbunden internationell kritik för att de kränker samers rättigheter och en förening som tagit upp kampen f...