Bildspel

Märit Frändén, vid Uppsala universitet, har skrivit en doktorsavhandling om samiska släktnamnsbyten.
2011-02-07

Samer återtar sina släktnamn

Tidigare har många samer valt att dölja sitt ursprung på grund av diskriminering och rasism.
Nu är trenden den motsatta – många återtar sina samiska släktnamn. Det framgår av en färsk doktorsavhandling av Märit Frändén vid Uppsala universitet.
- Trendbrottet betyder inte att diskrimineringen har upphört, men synen på den samiska kulturen har ändrats och det återspeglas i namnskicket, säger Märit Frändén.

I fyra år har hon fördjupat sig i ämnet. Resultatet är avhandlingen ”Att blotta vem jag är – släktnamnskick och släktnamnsbyten hos samer i Sverige 1920 – 2009”.
- Namn är en viktig signal och symbol. Vi lägger in många värderingar i namnet och det kan vara positivt eller negativt, säger hon.

Säg mig vad du heter och jag ska säga vem du är. Identitet, etnicitet och nationalitet kopplas till namnet. Och när stoltheten över den egna gruppen och kulturen växer, då återtas de egna namnen. I avhandlingen konstaterar Märit Frändén att samma tendens finns hos minoritetsgrupper även på andra håll.

Det är även väl känt att invandrare i Sverige i dag stöter på problem enbart på grund av namnet.
- Vem vet, om några generationer kanske de som har bytt namn börjar återta namn som Mohammed. Då har de gjort samma resa som samer och andra urfolk, gissar Märit Frändén.

Själva namnbytesprocessen är en röd tråd i avhandlingen.
En annan viktig del är att det nu för första gången finns statistik när det gäller samiska efternamn. En begränsning är dock att materialet bygger på namnen i sameröstlängden och långt ifrån alla samer har valt att registrera sig. Av röstlängden framgår att de allra vanligaste namnen är svenskspråkiga. Så här ser topplistan ut:

  1. Andersson
  2. Johansson
  3. Nilsson
  4. Larsson
  5. Persson
  6. Blind
  7. Jonsson
  8. Eriksson
  9. Nutti
  10. Labba

Det är alltså först på nionde plats som renodlat samiskspråkiga namn dyker upp.
- Många samiskspråkiga namn har väldigt få bärare, förklarar Märit Frändén.

I statistiken finns även särskilda tabeller för olika geografiska områden. Hela avhandlingen avrundas med en förteckning över drygt 200 samiska släktnamn. Här finns uppgifter både om uppkomst, utbredning och betydelse.

Hur kommer det sig då att hon intresserade sig för just samiskt namnskick?
- Jag blev intresserad av samiska språk och började läsa nordsamiska och sedan sydsamiska.

Hon vill gärna fortsätta inom namnforskningen, så i framtiden kanske vi får ytterligare vetenskapliga bekräftelser på nutida namntrender.

Birger Ekerlid

Intressant

de mest frekventa samiska namnen är i tur och ordning:
Nutti, Labba, Svonni, Sunna, Utsi, Kuoljok, Niia, Omma, Huuva, Jannok, Rimpi, Simma och Vinka.

Märit Frändén är född i Kälarne i Jämtland och uppväxt i Östersund. Nu är hon verksam som forskare vid institutionen för Nordiska språk i Uppsala.

Reportage

Sápmi i skolan

Sápmi i skolan

2025-01-23
Alla som går ut grundskolan i Sverige ska ha kunskap om samisk kultur, språk, religion och historia. Nu är sajten ”Sápmi i...
Samhälle

Julkalendern belyser Sápmis heligaste

2024-11-27
För första gången får den samiska mytologin plats i offentligheten när julkalendern Snödrömmar sänds på SVT. Bakom idén st...
Reportage

Renskötaren som blev älgfarmare

2024-10-28
Karl XVI Gustav må vara kung i Sverige men i Lansån är det Ola Rokka som regerar över Rut, Frans, Oscar II och de andra sj...
Samhälle

Lávvuo ökar kunskapen om samisk hälsa

2024-09-05
Lávvuo – så heter en forskargrupp vid Umeå universitet vars målsättning är att öka kunskapen om hur samerna mår och vilka ...
Näringar

Med den traditionella duodjin som grund

2024-03-18
I 50 år har elever kunnat plugga duodji, traditionell samisk slöjd, på Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk. Anders Svon...
Sápmi

Från stygn till mål - Sámi veagaid searvi aktiverar

2023-12-12
I Karesuando är det snart 20 år sedan sameföreningens verksamhet upphörde. Men sedan tre år tillbaka har föreningsverksamh...