Bildspel

En ny generation som kommer att prata sydsamiska. Foto: Samiskt Informationscentrum.

Sydsamiska

Det sydsamiska språkområdet omfattar i stora drag Västerbotten, Jämtland, delar av Härjedalen och Dalarna samt motsvarande områden på norska sidan. Man uppskattar att det finns ungefär 500 talare av sydsamiska i Sverige, utspridda inom ett ganska stort område.

Sydsamiska förekommer på båda sidor om den svensk-norska gränsen från Arjeplog-Saltfjäll i norr till Idre och Röros i söder. Sydsamiskan inrymmer grovt sett tre grupper: umesamiska, en mellangrupp och en sydlig grupp som ofta kallas rörossamiska.

Regelstyrt som de andra
Grammatiskt sett är sydsamiska ett lika regelstyrt språk som de övriga samiska språken. Sydsamiskan söder om Ume älv saknar stadieväxling med konsonanter, vilket förekommer i de andra samiska dialekterna (se förklaring under nordsamiska). Däremot är har vokalismen med olika sorters omljud stor betydelse. Första stavelsen på orden är alltid tryckstark. 

Verben hamnar långt bak
När man bygger meningar hamnar verben (handlingsorden) långt bak. Nomen (substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord) kan böjas i åtta olika former (kasus) i ental (singular) och flertal (plural). Sydsamiskan har en komplicerad vokalism. Vokalerna växlar enligt ett regelbundet mönster, beroende på böjningsmönster. Ett exempel är tvåstaviga substantiv där stammen slutar på ie såsom i ordet gåetie (kåta, hus eller hem). Illativformen "till kåtan" heter gåatan. Vokalkombinationen "åa" har alltså förändrats till "åe" i första stavelsen och "ie" har blivit "an" i andra stavelsen. 

Ett litet språk
Sydsamiskan har varit ett hårt trängt språk under lång tid. Många nybyggare flyttade in i det sydsamiska området från 1600-talet och långt in på 1800-talet. Renskötseln trängdes undan mer och mer och svenska blev det dominerande språket. Många av de som är gamla idag talade kanske sydsamiska som barn, men eftersom de inte lärde sig skriva och läsa på sydsamiska utan bara på svenska, har de slutat använda språket och inte fört över språket till sina barn. I det sydsamiska området har språkbytesprocessen pågått under längre tid än i det nordsamiska området.

Relaterat

Kristoffer Sjulssons minnen, nedtecknade av OP Pettersson. Om Vapstenlapparna i början av 1800-talet. Tryckt hos Berlings Lund 1979:5917. ISBN 91-7108-129-1. Finns endast på antikvariat.

Västerbottenslapparna. Sigrid Drake. Facsimilutgåva 1979. ISBN 91-8592-000-2.

Den sista rajden. Samer berättar om livet förr. Olle Andersson, Jamtli förlag Östersund 2000. ISBN 91-7948-162-0.

OAHPA-åarjel är ett onlineprogram för ungdomar och vuxna som håller på att lära sig sydsamiska. Programmet kan justeras till olika teman och svårighetsgrader och genererar då nya övningsuppgifter automatiskt.


 

Reportage

Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...