Bildspel

2018-01-23

Första landsmötet på svenska sidan av Sápmi

Det är över hundra år sedan det första samiska landsmötet ägde rum i Sverige, närmare bestämt i Staare/Östersund. Syftet med mötet var att gemensamt diskutera den tidens aktuella politiska frågor med anledning av en proposition som regeringen lagt fram för riksdagen på våren 1917.

Den 5-9 februari 1918 samlades 219 samer från Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Norge i Missionshuset vid Nytorget (numera Gustaf III:s torg) till "lapparnas landsmöte" som man skrev i inbjudan. Inbjudare var Vilhelmina-Åsele lappförening genom styrelsen; ordförande Andreas Wilks, Lars Jansson, Kristin Stinnerbom, Lars Wilks och Elsa Pulpur.

De frågor som stod på programmet var:

  1. Lapplagen och de nya vitesbestämmelserna för förseelser mot byaordningen samt bosättningsfrågan
  2. Skolfrågan; Lappskoleväsendet, kåtaskolorna samt fördelar och nackdelar med internat
  3. Lapparnas organisationsfråga; vikten av att sammansluta sig och behovet av en tidning

Många var de samer som hörsammade inbjudan, de allra flesta kom från närområdet Jämtland, hela 131 stycken. 53 av deltagarna kom från Västerbotten och 17 från Norrbotten. 18 samer kom resande från norska sidan och 13 samer var representerade via fullmakt. En tredjedel av de församlade var kvinnor.

Landsmötet hölls när det första världskriget höll på att ta slut. Det var brist på mat och deltagarna uppmanades att inte glömma att ta med resebrödkort och en "duktig matsäck" för att spara på kostnaderna. Sverige hade sin första vänsterorienterade regering. Våren 1917 hade en proposition i "lappfrågan" lagts fram för riksdagen, en revision av 1898 års renbeteslag. Andemeningen i propositionen var göra det omöjligt för samer att både skaffa fast bosättning, ta upp jordbruk och fortsätta med renskötsel. En "riktig" same skulle leva nomadliv, ha renar och bo i kåta.

65 ledamöter i andra kammaren yrkade i en motion på avslag. De förstod inte varför det var så bråttom att ändra lagen. De misstänkte att det hörde samman med det nya skolsystemet. Man såg att de som skulle drabbas mest negativt var samerna i Västerbotten och Jämtland "som på ett våldsamt sätt skulle återföras till kulturförhållanden som för dem ligger långt tillbaka i tiden." Motionärerna ifrågasatte varför samerna själva aldrig fick framställa sin syn på saken och sina önskemål.

Sedan 1880-talet hade staten gjort utredningar om samerna men det var alltid svenska ämbetsmän som framförde sina åsikter, inte samerna själva. I riksdagsdebatten som följde berättade två ministrar, justitieminister Stenberg och civilminister von Sydow, för var sin kammare vad som skulle hända om en same byggde sig en stuga: kvinnorna skulle stanna hemma och röka pipa och göra just ingenting, och sedan skulle familjefadern också stanna hemma och renskötseln skulle försummas. Von Sydow lade dessutom till att "lappen i mångt och mycket är ett barn --- han ser mer till dagens bekvämlighet." En av motionärerna, provinsialläkare Hellberg från Lycksele, försäkrade riksdagen att lapparna inte var annorlunda skapade än andra människor: "De skriver, räknar, läser, köper tidningar och tidskrifter som vi andra".

Ett flertal samer hade vid flera tillfällen besökt Stockholm för att tala för samernas sak, bland andra Elsa Laula. Det fanns riksdagsledamöter som värnade om samerna och hade lite mer kunskap. Tack vare deras motstånd blev det till slut ett nederlag för regeringen och beskedet till Kungl. Maj:t blev att samerna skulle beredas tillfälle att få uttala sig om den kommande lagändringen innan ett riksdagbeslut. Bidrag till mötet utgick från de dåvarande tre lappfonderna och en inbjudan gick ut i oktober 1917 från Vilhelmina-Åsele lappförening "till envar av lappbefolkningen, skogslapp som fjällapp, man som kvinna... att uppbjuda alla krafter och trotsa varje hinder för att från när och fjärran ansluta sig till och övervara svenska lapparnas första landsmöte".

Källor:

  • Artikel ur Samefolket 1998:6-7 Ur jämtlandssamernas historia, Lars Thomasson.
  • Inbjudan till Lapparnas Landsmöte i Östersund
  • Svenska Lapparnas landsmöte i Östersund den 5-9 februari 1918 (protokoll)

Text: Marie Enoksson

 

Relaterat

En lag om särskild nomadskola kom 1913. Den föreskrev att en lärare skulle vandra runt i fjälltrakterna på sommaren. Där skulle de minsta skolbarnen undervisas i familjens flyttkåta några veckor varje år under de tre första skolåren. Resten av skoltiden bestod av vinterkurser i fasta skolor under tre månader om året i tre år. Undervisningen fick bara omfatta några få ämnen och den måste ligga på så låg nivå att barnen inte “civiliserades”. Barn till nomadiserande samer fick inte gå i allmänna folkskolor. De som inte kom till nomadskolan skulle hämtas dit av polis. Samerna protesterade mot denna skolform och genomförde ibland skolstrejker. Från början av 1930-talet växte opinionen för att nomadskolan skulle bli likvärdig med den övriga svenska skolan. Särskilt efter andra världskriget blev den allt bättre. Nomadskolan fick en same som högste tjänsteman 1944.

Reportage

Sápmi

Möt skoterfantaster i Skoter är livet!

2022-10-27
I SVT: s nya dokumentärserien Skoter är livet har premiär på söndag och i fyra avsnitt djupdyker programledarna Tanja Nord...
Samhälle

Sexuella övergrepp, psykisk ohälsa och tystnadskultur

2022-10-10
Det tog Liselotte Wajstedt åtta år att göra den konstnärliga dokumentärfilmen ”Tystnaden i Sápmi”. Hon upplever att något ...
Sápmi

Både varm vardagssko och finsko

2022-02-10
Förr var de det självklara skovalet tillsammans med skohö. Idag har bällingskorna gått från att vara en varm vardagssko ti...
Samhälle

Sameföreningen i Göteborg satsar på att nå ut till områdets skolor

2022-02-03
Sameföreningen i Göteborg drar i gång ett projekt för att stärka undervisningen om samer, i Göteborgs stad.
Reportage

Ny universitetsutbildning i översättning

2022-01-25
I januari 2022 startar för första gången på svensk sida av Sápmi en universitetsutbildning i översättning mellan samiska o...
Sápmi

Mats Jonsson tecknande sin historia

2021-11-09
Mats Jonssons serieroman "När vi var samer" beskriver den utdragna och hjärtlösa tid när svenska staten försökte utplåna d...